Trouble is a friend of mine



Jag förstår inte hur jag kan ha sådan otur med ALLT; Idag skulle jag chansa och ta bilen. Gick hemifrån tidigare och då är den någon idiot som parkerat så att jag inte kommer ut...Jag fick till jobbet klockan sju imorse i 20 minusgrader då bussen precis hade gått. Mina ben var knallröda när jag kom fram och jag har huttrat hela dagen. Och jag kom försent...JAG kommer aldrig försent...

Förra veckan var det kablarna i väggen som gick sönder så att lampan ej fungerade...Blev en lampa rikare...Men hur stor är chansen att en kabel i väggen går sönder?

Mitt modem krånglar med så nu ska Comhem skicka ett nytt...

Sedan har vi det här med kontaktuttagen som gick sönder (nyinköpt), brandvarnare som börjar tjuta (är inne på min 3:e nu) folk som ställer mat utanför dörren, stereon som pajar, kläder som går sönder, muggar som ramlar ut från skåpen och gud vet vad.

Det hjälper inte direkt att folk springer hit å dit i lägenheten för att fixa fönsterkarmar, elskåp, stamrenoveringar (ja vattnet ska stängas av snart igen) och nu ska hissen renoveras med och jag tvingas ta trapporna i två veckor.

Sedan att mina tidiga dagar försvinner p.g.a. planeringar, kurser och utv-samtal gör det inte lättare...

Men annars är allt bra! Blev bjuden på middag igår och sedan blev det film! Imorgon har vi maskerad...







Kommentarer
Postat av: Maria

Fy vad kallt det lät! Otur ja!! Men mysigt med middag och film! Kram!

2010-02-22 @ 20:05:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0